115 mm rubinstav: Kristall med förlängd längd för förbättrade pulserade lasersystem
Detaljerat diagram


Översikt
Den 115 mm stora rubinstaven är en högpresterande laserkristall med förlängd längd, utformad för pulserade fasta tillståndslasersystem. Rubinstaven är konstruerad av syntetisk rubin – en aluminiumoxidmatris (Al₂O₃) infunderad med kromjoner (Cr³⁺) – och erbjuder konsekvent prestanda, utmärkt värmeledningsförmåga och pålitlig emission vid 694,3 nm. Den ökade längden på den 115 mm stora rubinstaven jämfört med standardmodeller förbättrar förstärkningen, vilket möjliggör högre energilagring per puls och förbättrad total lasereffektivitet.
Rubinstaven är känd för sin klarhet, hårdhet och spektrala egenskaper och är fortfarande ett värdefullt lasermaterial inom vetenskap, industri och utbildning. Längden på 115 mm möjliggör överlägsen optisk absorption under pumpning, vilket resulterar i en ljusare och kraftfullare röd laserutgång. Oavsett om det används i avancerade laboratorieinstallationer eller OEM-system, visar rubinstaven sig vara ett pålitligt lasermedium för kontrollerad, högintensiv utgång.
Tillverkning och kristallteknik
Skapandet av en rubinstav innebär kontrollerad enkristalltillväxt med hjälp av Czochralski-tekniken. I denna metod doppas en safirfrökristall i en smält blandning av högren aluminiumoxid och kromoxid. Kupan dras långsamt ut och roteras för att bilda en felfri, optiskt enhetlig rubingöt. Rubinstaven extraheras sedan, formas till 115 mm längd och skärs till exakta dimensioner baserat på det optiska systemets krav.
Varje rubinstav genomgår noggrann polering på sin cylindriska yta och ändytor. Dessa ytor är lasergraderade och får vanligtvis dielektriska beläggningar. En högreflekterande (HR) beläggning appliceras på ena änden av rubinstaven, medan den andra behandlas med en partiell transmissionsutgångskopplare (OC) eller antireflektionsbeläggning (AR) beroende på systemdesign. Dessa beläggningar är avgörande för att maximera intern fotonreflektion och minimera energiförlust.
Kromjoner i rubinstaven absorberar pumpande ljus, särskilt i den blågröna delen av spektrumet. När de exciterats övergår dessa joner till metastabila energinivåer. Vid stimulerad emission avger rubinstaven koherent rött laserljus. Den längre geometrin hos den 115 mm stora rubinstaven erbjuder en längre väglängd för fotonförstärkning, vilket är avgörande i pulsstaplings- och förstärkningssystem.
Kärnapplikationer
Rubinstavar, kända för sin exceptionella hårdhet, värmeledningsförmåga och optiska transparens, används ofta i industriella och vetenskapliga tillämpningar med hög precision. Rubinstavar består huvudsakligen av enkristallin aluminiumoxid (Al₂O₃) dopad med en liten mängd krom (Cr³⁺) och kombinerar utmärkt mekanisk hållfasthet med unika optiska egenskaper, vilket gör dem oumbärliga inom en mängd olika avancerade tekniker.
1.Laserteknik
En av de viktigaste användningsområdena för rubinstavar är i fastfaslasrar. Rubinlasrar, som var bland de första lasrarna som någonsin utvecklats, använder syntetiska rubinkristaller som förstärkningsmedium. När de pumpas optiskt (vanligtvis med blixtlampor) avger dessa stavar koherent rött ljus med en våglängd på 694,3 nm. Trots nyare lasermaterial används rubinlasrar fortfarande i tillämpningar där lång pulslängd och stabil uteffekt är avgörande, såsom inom holografi, dermatologi (för borttagning av tatueringar) och vetenskapliga experiment.
2.Optiska instrument
På grund av sin utmärkta ljusgenomsläpplighet och reptålighet används rubinstavar ofta i precisionsoptiska instrument. Deras hållbarhet säkerställer långvarig prestanda under tuffa förhållanden. Dessa stavar kan fungera som komponenter i stråldelare, optiska isolatorer och högprecisionsfotoniska enheter.
3.Komponenter med hög slitage
I mekaniska och metrologiska system används rubinstavar som slitstarka element. De finns ofta i klocklager, precisionsmätare och flödesmätare, där jämn prestanda och dimensionsstabilitet krävs. Rubins höga hårdhet (9 på Mohs-skalan) gör att den kan motstå långvarig friktion och tryck utan att försämras.
4.Medicinsk och analytisk utrustning
Rubinstavar används ibland i specialiserade medicintekniska produkter och analysinstrument. Deras biokompatibilitet och inerta natur gör dem lämpliga för kontakt med känsliga vävnader eller kemikalier. I laboratorieuppsättningar kan rubinstavar hittas i högpresterande mätprober och sensorsystem.
5.Vetenskaplig forskning
Inom fysik och materialvetenskap används rubinstavar som referensmaterial för att kalibrera instrument, studera optiska egenskaper eller fungera som tryckindikatorer i diamantstädceller. Deras fluorescens under specifika förhållanden hjälper forskare att analysera spännings- och temperaturfördelningar i olika miljöer.
Sammanfattningsvis fortsätter rubinstavar att vara ett viktigt material inom branscher där precision, hållbarhet och optisk prestanda är av största vikt. I takt med att materialvetenskapen utvecklas utforskas ständigt nya användningsområden för rubinstavar, vilket säkerställer deras relevans i framtida teknologier.
Kärnspecifikation
Egendom | Värde |
---|---|
Kemisk formel | Cr³⁺:Al₂O₃ |
Kristallsystemet | Trigonal |
Enhetscellsdimensioner (hexagonala) | a = 4,785 Åc = 12,99 Å |
Röntgendensitet | 3,98 g/cm³ |
Smältpunkt | 2040°C |
Termisk expansion vid 323 K | Vinkelrätt mot c-axeln: 5 × 10⁻⁶ K⁻¹Parallellt med c-axeln: 6,7 × 10⁻⁶ K⁻¹ |
Värmeledningsförmåga vid 300 K | 28 W/m²K |
Hårdhet | Mohs: 9, Knoop: 2000 kg/mm² |
Youngs modul | 345 GPa |
Specifik värme @ 291 K | 761 J/kg·K |
Parameter för termisk spänningsbeständighet (Rₜ) | 34 W/cm² |
Vanliga frågor (FAQ)
F1: Varför välja ett 115 mm rubinstång framför ett kortare stång?
En längre rubinstav ger mer volym för energilagring och längre interaktionslängd, vilket resulterar i högre förstärkning och bättre energiöverföring.
F2: Är rubinstaven lämplig för Q-switching?
Ja. Rubinstaven fungerar bra med passiva eller aktiva Q-switching-system och producerar starka pulserande utsignaler när den är korrekt inriktad.
F3: Vilket temperaturintervall tål rubinstaven?
Rubinstaven är termiskt stabil upp till flera hundra grader Celsius. Termiska hanteringssystem rekommenderas dock vid laseranvändning.
F4: Hur påverkar beläggningar rubinstavars prestanda?
Högkvalitativa beläggningar förbättrar laserns effektivitet genom att minimera reflektionsförlust. Felaktig beläggning kan leda till skador eller minskad förstärkning.
F5: Är 115 mm rubinstaven tyngre eller mer ömtålig än kortare stavar?
Även om den är något tyngre, behåller rubinstaven utmärkt mekanisk integritet. Den är näst hårdare efter diamant och motstår repor och termisk chock väl.
F6: Vilka pumpkällor fungerar bäst med rubinstången?
Traditionellt används xenonblixtar. Modernare system kan använda kraftfulla lysdioder eller diodpumpade gröna lasrar med fördubblad frekvens.
F7: Hur ska rubinstaven förvaras eller underhållas?
Förvara rubinstaven i en dammfri, antistatisk miljö. Undvik att hantera de belagda ytorna direkt och använd icke-slipande trasor eller linsduk för rengöring.
F8: Kan rubinstaven integreras i moderna resonatorkonstruktioner?
Absolut. Rubinstaven, trots sina historiska rötter, är fortfarande i stor utsträckning integrerad i optiska kaviteter av forskningskvalitet och kommersiella utrymmen.
F9: Hur lång är livslängden för en 115 mm rubinstav?
Med korrekt drift och underhåll kan en rubinstav fungera tillförlitligt i tusentals timmar utan att prestandan försämras.
F10: Är rubinstaven motståndskraftig mot optiska skador?
Ja, men det är viktigt att undvika att överskrida beläggningarnas skadegräns. Korrekt uppriktning och värmereglering bevarar prestandan och förhindrar sprickbildning.